Våra senaste nyheter
Här kan du hitta inspiration till ditt nästa projekt. Bläddra bland våra många referensprojekt runt om i världen.
Först kom hygge sen kom fika. Nyfikenheten kring den skandinaviska kulturen, med dess termer och sociala koncept, har genererat i en uppsjö av exporterade ord som används runt om i världen. Nu föreslår vi ett ytterligare tillägg till listan – slöjd. Skolämnet som vi tar för givet, som ger upphov till ett tidigt möte med naturliga material, design, miljöfrågor och som utvecklar våra mjuka värden.
Med i listan på 2016 års “Word of the Year”, och som gav upphov till en global trend, fanns det danska ordet hygge. Ordet handlar om “mysighet” och betonar de enkla sakerna i vardagen.
Från Sverige kom konceptet fika – rutinmässiga kafferaster, först på kontoret, numera praktiskt taget över videosamtal. Ordet lagom är ett annat, svenskt uttryck som strävar efter måtta. Runt om i världen har samhällen anammat detta skandinaviska lexikon för att få en fristad från våra allt mer snabba livsstilar.
Ett äldre exportord från Sverige är ombudsman, som betyder opartisk representant. I det ordet finns mycket av essensen i vår svenska kultur: jämlikheten. Att skryta är något väldigt osvenskt och det lär vi våra barn i tidig ålder. Stor vikt läggs istället på mjuka värden – personliga egenskaper, attityder och social kompetens. Det finns en övertygelse att om man förbereder våra elever med dessa värden, blir man en vuxen människa som klarar sig i samhället, både på ett personligt och professionellt plan: “hårda värden ger dig jobbet, mjuka värden kommer att behålla det.”
Låt oss ta en titt på det svenska konceptet slöjd. Slöjd är ett skolämne som undervisas under alla våra år i grundskolan. På samma sätt som syftet med idrottslektioner inte är att skapa framtida olympier är inte heller slöjdens primära syfte att skapa framtida hantverkare. Fokus för slöjd är inte på kvaliteten på arbetet utan på de kvaliteter dess praktik utvecklar hos arbetaren.
Slöjdens historia går tillbaka till det sena 1800-talet, då det introducerades i Finland, och som sedan vidareutvecklades av svensken Otto Salomon. Salomon inspirerades av den tyske pedagogen, Fredrich Froebel, som introducerade dagis och som var förespråkare av träarbete som en aktivitet för barn som uppmuntrar dem att leka, utforska och uttrycka sin fantasi. 1875 startade Salomon en hantverksskola i närheten av Göteborg där han utbildade lärare i de praktiska färdigheterna för att lära ut slöjd samt de teorier som låg bakom det. Med Salomons egna ord är målet med slöjd:
‘Den formella (kraftutvecklande) bildning slöjdundervisningen åsyftar är: att inplanta håg för kärlek till arbete i allmänhet; att bibringa aktning för det gröfre ärliga kroppsarbetet; att utveckla sjelfverksamheten; att uppfostra till ordning, noggrannhet, renlighet och snygghet; att vänja vid uppmärksamhet, flit och ihärdighet; att verka kraftutvecklande i fysiskt hänseende; att öfva ögat och formsinnet.’
Salomon ansåg att barn i förskolan borde kunna bedöma ett objekts sanna estetik utan att distraheras av dekorationer:
Är objektet väl utformat? Är den välproportionerad? Uppfyller det sitt syfte?
Som alla designers vet går funktion och design hand i hand genom att förstå materialets natur, och detta ingår i slöjdens läroplan. Miljömedvetenhet, cirkulär ekonomi, hållbarhet och minskande av avfall – viktiga lärdomar för oss alla, oavsett om vi arbetar i designbranschen eller inte – i det introduceras alla genom slöjdens utbildning. Till detta adderas även interpersonella färdigheter som tålamod, problemlösning, kommunikation och stolthet över utförandet, vilket tydligt visar att slöjd är en plattform för självuttryck och utveckling.
Pestalozzi, fadern till den moderna utbildningen, föreslog att utbildning skulle kombinera ”huvud”, ”hjärta” och ”händer”.
Jögge Sundqvist, en svensk slöjdare och träslöjdskonstnär skriver: ”Slöjd påverkar oss genom att tillfredsställa kroppen och i sin tur själen. Det finns ett slags praktiskt betraktande där det finns tid att tänka – ett visst fokuserat lugn, som är ett motgift mot dagens mediecentrerade samhälle.”
Denna tidiga uppskattning för harmoni mellan form, funktion och material återspeglas i skandinavisk design.
Kombinationen av en sen industrialisering i de nordiska länderna, de mörka och kalla dagarna samt den rikliga tillgången på trä gjorde att kvällarna tillbringades inomhus i värmen. Där utformades användbara verktyg och praktisk hushållsutrustning.
Skandinavisk design – enkel, diskret, välgjord – det var en organisk produkt utformad av den skandinaviska livsstilen.
Den finska arkitekten Alvar Aalto sa en gång att trä är det mest mänskliga av alla material, och genom att börja arbeta med materialet från en tidig ålder i skolan, då vi börjar lära oss att utforma vår värld, planteras frön för en framtida karriär inom design, teknik eller arkitektur.
Den norska designtrion, Studio Sløyd, konstaterar att deras designmetodik baseras på utbildningsämnet, och många andra designers kan härleda sitt val av karriär tillbaka till material-utforskningen som barn. Den Londonbaserade svenska inredningsarkitekten, Staffan Tollgard, från Tollgard Design Group, säger:
“För mig var slöjd det första ämnet som jag fastnade i. Praktiskt arbete med trä och design, på något som inte bara var teoretiskt. Att arbeta med händerna – skulptera och skapa – är en sån fantastisk färdighet att lära sig och det ger även ett självförtroende för att tackla andra praktiska saker i livet.”
Tollgard minns även ett visst objekt som han skapade under sina första slöjdlektioner: “När jag var 12 limmade jag ihop åtta stora träblock och tillbringade större delen av en period till att svarva det stora blocket, varje lektion, tills jag hade en vacker skål. Så vitt jag vet har min mamma fortfarande kvar den. Jag vet med säkerhet att det var de tidiga slöjdlektionerna på 80-talet som skapade mitt behov av ett kreativt arbete.”
ArchDaily förutspår att användningen av återvunnet och exponerat trä kommer att bli en inredningstrend som kommer forma nästa decennium. Kanske är det dags att lägga undan våra hygge-filtar för att istället introducera slöjdlektioner i skolor världen över, och inspirera en generation av kommande designers.