Våra senaste nyheter
Här kan du hitta inspiration till ditt nästa projekt. Bläddra bland våra många referensprojekt runt om i världen.
Anders Bach Vestergaard är en senior brandspecialist på konsultfirman COWI. Med kontor över hela världen arbetar COWI tillsammans med ledande arkitektfirmor på projekt inom arkitektur och infrastruktur. Innan Anders började på COWI arbetade han för Dansk Brand- og sikringsteknisk Institut.
Tre och ett halvt år har gått sedan tragedin i Grenfell Tower, som fortfarande ligger som en skugga över byggnadsbranschen, både i Storbritannien men även i resten av världen. Hackitt-rapporten kom till slutsatsen att de befintliga byggnadsföreskrifterna och brandskyddslagsstiftningen inte fyllde sitt syfte, och att stora förändringar behövs för att fortsättningsvis kunna uppföra brandsäkra byggnader. Sedan publiceringen av rapporten har man i Storbritannien förbjudit användningen av brännbara material som exteriöra beklädnader, även för material som använder brandskyddsmedel, på byggnader som är högre än 18 meter. Nu har även länder världen över följt efter genom att se över hur brandreglerna efterföljs, hur testerna genomförs och till vilken grad skrivbordsstudier kan ersätta ett riktigt brandtest.
Vi satte oss ner med Anders för att få hans syn på hur arkitekter borde tänka runt skapandet av säkra och unika träinteriörer.
Under de senaste åren har interaktionen mellan olika byggnadsmaterial och brand satts under lupp (en välkommen utveckling!), särskilt genomförandet av tester och klassificeringen av byggnadsmaterial, men även tolkningen av certifikat. Kan du berätta lite hur du ser på de senaste årens utveckling?
Här i Danmark har det skett ett uppvaknande inom byggnadsindustrin – alla inblandade har börjat uppskattat det faktum att man måste förstå brandegenskaperna i varenda konstruktionsmaterial, inte enbart materialet eller materialen som produkten är tillverkad utav, utan hela lösningen i sig. Att förstå hur produktens alla element reagerar på brand är helt avgörande.
Den här utvecklingen har bidragit till att brandingenjörer numera är involverade i ett mycket tidigare skede i byggprocessen. Brandkonsulter som tidigt involveras i ett projekt har möjlighet att styra design-teamet mot produkter som redan är testade och certifierade, eller i de fall där arkitekter vill använda skräddarsydda lösningar, utbilda dem i materialets egenskaper och möjliga konsekvenser.
Det här är verkligen en positiv utveckling. Det ger oss möjligheten att förklara processen och säkerställa hur alla element beter sig och hur de brinner. Om en arkitekt vill använda en unik design av en produkt, eller varianter av den standardiserade produkten, kan vi komplettera skrivbordsstudier med småskaliga tester för att få en bättre förståelse över vad det är vi arbetar med.
Det är en otroligt viktig aspekt av vårt arbete. Till exempel, mer värme eller rök är inte ett problem i sig – det kan vi ta itu med genom den övergripande brandstrategin. Det vi inte kan ta itu med är osäkerheten. Du måste veta hur det brinner!
Låt oss prata om träinteriörer i synnerhet. Du har arbetat med flertalet projekt där träribbor har föreskrivits – vilka råd kan du ge till en arkitek som vill använda träribbor i framtida projekt?
Det är viktigt för arkitekter att förstå att hela produkten måste vara brandtestad. Om du arbetar med en lösning där träfanér är inblandat måste du även ta hänsyns till skivmaterialet. Är skivmaterialet icke-brännbart? Eller är det massivt trä som har förbättrats med brandskyddsmedel? Svaret på de här frågorna kommer att diktera villkoren som du arbetar med. Du måste alltid förstå materialet som är används och hur det materialet reagerar på brand.
Särskilt med träribbor för interiörer. Det är så många variabler som kan påverka brandsäkerheten: mellanrummet mellan ribborna, dimensionerna av ribborna, träfanéret, ytbehandlingen och brandskyddsmedel (om det har använts). Det blir än mer viktigt att använda produkter som verkligen har testats. En liten justering i en av dessa variabler kan låta obetydligt, men det kan få en avgörande påverkan för hur produkten reagerar på brand – särskilt när man använder lösningar med massivt trä och produkter med tillsatt brandskyddsmedel.
Som exempel, tänk dig att du använder plywood som en lösning. Låt oss anta att plywood-skivan i sig själv är certifierad till rätt klass, men vad händer när du kapar skivan till mindre delar, i form av ribbor? Vi vet alla att mindre träbitar brinner lättare än större träbitar! Det är ett enkelt exempel som tydligt förklarar varför vi måste förstå varje elements egenskap för att förstå slutresultatet. Detta är extra viktigt vid användningen av material som trä, där egenskaperna ändras beroende på dimensioner och andra variabler.
Fortsatt framöver, vad ser du kommer att hända?
Jag tror att i de fall där designen faller utanför standard kommer skrivbordsstudier att bli ett allt mer föråldrat arbetssätt. Vi kommer istället att förlita oss på att testa produkten istället, eller åtminstone så kommer det att bli vanligare att använda sig av småskaliga tester i kombination med skrivbordsstudier.
Det pågår just nu ett forskningsprojekt där man använder sig av maskininlärning och jag tror att det potentiellt kan ersätta skrivbordsstudier i viss utsträckning. Om vi kan genomföra tillräckligt med forskning och tillräckligt många kombinationer av tester så kanske vi kan lita på maskininlärning för att ge oss korrekta resultat för “icke-testade” byggnadsprodukter.
I Danmark har brandingenjörer numera ett personligt ansvar för godkänna eller underkänna storskaliga eller komplexa byggnadsprojekt. Det personliga ansvaret gäller från start till mål, genom hela projektet. Det här kommer att leda till positiva förändringar framöver, när samarbete och problemlösning inom brandsäkerheten tas i beaktande i en tidig fas av designprocessen. Det ger arkitekter en bättre förståelse över värdet av att använda testade produkter. Det kanske blir lite dyrare initialt, men osäkerheten hos en icke testad lösning kan kosta dig än mer i slutändan.