Våra senaste nyheter
Här kan du hitta inspiration till ditt nästa projekt. Bläddra bland våra många referensprojekt runt om i världen.
Det dagliga sorlet från dina kollegor på kontoret, ångmaskinens pysande från baristan som tillreder en perfekt kaffe latte, slagborren från grannarnas renovering, barn som gnäller eller till och med husdjurens läten under arbetsdagen – vi skulle alla behöva få lite tips hur man handskas med oljud för att förbättra vårt välmående.
Buller är ständigt ett närvarande ljud i vår omgivning som det mänskliga örat är mottagligt för. Världshälsoorganisationen (WHO) pekar på chockerande statistik angående buller. Medan deras riktlinjer för en god natts sömn är mindre än 30 A-vägd decibel (dB(A)), utsätts nästan en tredjedel av EU:s befolkning av 55 dB(A) eller mer, vilket påverkar barn mer proportionellt då de behöver mer sömn. Den medicinska tidskriften The Lancet pekar till och med ut buller som orsaken till många hälsostörningar, från högt blodtryck till hjärtsjukdomar.
Låter bra
Ljud kan även vara positivt. Många av oss använder lyssnandet för att öka välmåendet, oavsett om det innefattar ett löppass med vår bästa spellista på Spotify, en ljudbok innan läggdags eller ljudet av vågor som slår från en meditationsapp som får oss att slappna av. Även de som har provat på ljudbad, med ljud från olika slagverk, kan intyga om känslan av avkoppling och tillfredsställelse som det medför. I en rapport från 2017, Well Workplace: Making Spaces Human Again, från fastighetsexperterna Cushman & Wakefield, betonar man: “Rum kan även vara för tysta och allt ljud är inte oönskat. Det finns faktiskt bevis som tyder på att vissa ljudlandskap, med naturliga, snarare än urbana ljud, kan vara återställande.”
Flertalet olika typer av ljud är kända för att skapa en positiv effekt. Bland annat klassisk musik sägs reducera blodtrycket, enligt en studie från 2016, där en grupp försökspersoner fick lyssna på antingen Mozart eller Strauss i 25 minuter per dag. Dessutom visar en svensk studie från så tidigt som 2002 på en positiv koppling mellan nynnande och problem med bihålorna.
Cushman & Wakefield pratar även om att hälsoindustrin är som “ett globalt fenomen, där företag endast har börjat förstå och tolka konsekvenserna av den byggda miljön.” Det framgår att prestationen kan sjunka med två tredjedelar när anställda har för mycket bakgrundsljud.
Buller måste även lyftas upp inom skolmiljöer. WHO säger att klassrum inte ska överskrida 35 dB(A). Men ljud från samtal i klassrum, i korridorer och på skolgården, och buller från närliggande trafik, är olika faktorer som bidrar till att den siffran kan vara mycket högre. Faktum är att oavsett om du studerar, arbetar eller bara är hemma, eller kanske i en framtid befinner dig på en fullsatt flygplats, så måste ljudet arbeta med, inte emot, våra kroppar.
En viktig del av att uppnå en harmonisk miljö innebär att man ser till efterklangstiden, som kan definieras som den tid det tar för ljudet att bli ohörbart. En lång efterklangstid gör det svårt att uppfatta en dialog och man måste koncentrera sig på vad folk säger, vilket orsakar frustration och stress.
Akustik och efterklang beror på rummets volym, plus ytorna och objekten i rummet. Ett effektivt sätt att uppnå en harmonisk ljudupplevelse är att välja rätt ytmaterial (läs mer i vår akustikguide).
Att förstå hur ljud, buller och rumsakustik påverkar vår hälsa och välmående är otroligt viktigt för arkitekter och inredningsdesigners, oavsett om du designar ett klassrum, ett kontor eller ett vardagsrum. Det handlar om att hitta den rätta balansen mellan hur det ser ut, och hur det låter. Då främjas välbefinnandet, något som i slutändan ger dig en sann, harmonisk livsmiljö.