Våra senaste nyheter
Här kan du hitta inspiration till ditt nästa projekt. Bläddra bland våra många referensprojekt runt om i världen.
Vi är känsliga varelser som är mottagliga för stress från olika aspekter i vår vardag, där de byggda miljöerna vi vistas i har en stor påverkan på hur vi bearbetar potentiellt stressande situationer. Frank Lloyd Wright sa en gång; ”Studera naturen, älska naturen, håll dig nära naturen. Den kommer aldrig att svika dig.” Studier visar att naturen inte bara är den ultimata inspirationskällan för byggnadsritningar, utan även genom att befinna sig nära naturen, i byggnader med träinteriörer, kan man skapa ett lugn och hjälpa oss att reglera våra känslor. Naturen sviker dig aldrig.
Det är en känsla som vi alla kan känna igen, till och med den minsta antydan till det, men vad är egentligen stress?
Stress är en fysiologisk reaktion som utlöses av hormoner, där nervsystemet säger åt oss att slåss eller fly. Det är den ultimata överlevnads-
mekanismen som aktiveras när vi konfronteras med något skrämmande eller livshotande. För våra förfäder, och djuren i naturen, var detta en mekanism som blev skillnaden mellan liv och död. Idag utgörs samma reaktion, mer sannolikt, av irriterande vardagsproblem som trafikköer eller buffrande internetanslutningar.
När vi upplever ett hot, antingen från utsidan eller en genom en internaliserad oro, får påslaget av adrenalin vårt hjärta att pumpa snabbare. Våra lungor påskyndar andningen och i magen saktas matsmältningen. På kort sikt kan det här trådbundna svaret vara fördelaktigt – det hjälper oss att få saker gjorda. Men långa perioder av stress har skadliga effekter på vårt sinne och på vår kropp.
Några av de tidigaste studierna av stress sammanföll med första världskriget, med hjälp av analysen av blod från soldater som led av det vi idag hänvisar till PTSD. Förståelsen för hur stress är samman-
kopplat med upplevelsen av mer vardagliga, fysiska miljöer är ett modernare fenomen.
”Neuroarkitektur” är ett relativt nytt forskningsområde över hur våra hjärnor reagerar på miljöer. Vårt humör och beteende kan förändras direkt av vår miljö, både på kort och lång sikt. Även om det bara är i sin linda, så undersöker ämnet skärningspunkten mellan mänsklig psykologi och design, för att hitta nya möjligheter att skapa byggnader som kan maximera välbefinnandet och minska stress.
När vi tänker på fysiska miljöer som kan relateras till stress, så tänker nog de flesta av oss på arbetsplatser. Det är inte speciellt förvånande. En studie som av Storbritannien-baserade välgörenhetsorganisationen för mental hälsa, MIND, visade att arbete är den mest stressframkallade aspekten i våra liv.
I just Storbritannien gick, svindlande, 17,9 miljoner arbetsdagar förlorade på grund av arbetsrelaterad stress, depression eller ångest under 2019-2020, vilket svarar för 51% av alla arbetsrelaterade sjukdomsfall, och 55% av alla förlorade arbetsdagar på grund av ohälsa.
Men det är inte bara kontorsmiljöer som kan dra nytta av de här insikterna och ett fokus på en välbefinnande design. Med tanke på att vi spenderar mer än 90% av våra liv inomhus har varje byggnad potential att påverka hur vi mår (på gott och ont).
Naturens förmåga att förbättra vårt välbefinnande fångades briljant i en studie från 1984 av Dr Roger Ulrich. Ulrich mätte naturens inverkan på patienters tillfrisknanden efter operationer på ett sjukhus i Pennsylvania. Postoperativ ångest var vanligtvis hög och tillgången till utomhus- och naturmiljöer mycket begränsad.
Ulrich jämförde återhämtningsperioden för patienterna och utsikten de hade utanför sitt fönster: antingen en tegelvägg eller trädtoppar. Patienterna med träd-vyn hade en kortare postoperativ vistelse och mindre negativa svar på sjuksköterskornas utvärderingar. Studien var en av de första som föreslog de terapeutiska fördelarna kopplat till naturen.
Nyare studier har visat att användning av naturmaterial i klassrum, särskilt trä, kan minska stress och hjärtfrekvens hos studenter. Träets lugnande påverkan hjälper barn och ungdomar att fokusera och slappna av och uppmuntra till deltagande i klassrummet. Genom att föra in naturliga element inomhus ger klassrum med en träinteriör en biofil upplevelse för eleverna – det utnyttjar människans medfödda koppling till naturen.
Genom sin träkonstruktion är Wintringham Primary Academy, färdigställt 2020 av dRMM, ett utmärkt exempel på integrationen av naturen i en utbildningsmiljö. ”Skolans design hämtar inspiration från skogsmulle-principer och undervisning i naturen, säger Philip Marsh, medgrundare till dRMM. ”Klassrum med dubbla aspekter bidrar till ett naturligt ljus, och ventilation, och för med sig naturen in i klassrummet. Det förbinder eleverna med en bredare upplevelse av deras omgivning, tillsammans med utomhuslektioner, lekplatser, trädgårdar och kolonilotter.”
De positiva, psykologiska egenskaperna hos trä har även uppmärksammats i vårdhem, med en ökad interaktion mellan de boende och en ökad medvetenhet om deras omgivningar. I en rapport från Lunds universitet från 2013, konstateras det att trä även kan framkalla en känslomässig respons hos äldre. Materialet generar en komfort, tillfredsställelse och hemkänsla.
I ett projekt av Wood2New från 2017 utforskades den mänskliga uppfattningen och de psykologiska aspekterna av träinteriörer. Studien visade att träets luftrening, fuktbalans och hygrotermiska kapacitet, tillsammans med dess akustiska egenskaper, är starkt kopplade till användarens välbefinnande. Det intressanta är att själva uppfattningen av trä som ett ekologiskt material, jämfört med plast och metaller, också bidrog till känslan av att en träinteriör förhöjer ens välbefinnande.
1956 skrev den ungersk-kanadensiska forskaren och författaren Hans Seyle: ”Stress reflekteras i huvudsak av graden slitage som livet har orsakat oss”. Livet – som vi till största del tillbringar inomhus – är och kommer alltid att vara fyllt med stressiga situationer. När vi utformar inomhusmiljöer bör det vara en prioritet att mildra användarnas stress och när det gäller material är trä kanske den bästa medicinen för livets slitage.