Våra senaste nyheter
Här kan du hitta inspiration till ditt nästa projekt. Bläddra bland våra många referensprojekt runt om i världen.
Skolan har blivit ett uppmärksammat område i nyheter relaterade till pandemin, eftersom barns utbildning och sociala interaktion har påverkats i spåren av Covid-19. Plötsligt har de befintliga diskussionerna inom arkitekturen om hållbarhet och naturmaterial blandats med oro för barnens hälsa och välbefinnande.
I Sverige har det gått drygt fem år sedan en forskningsstudie publicerades där man beskrev behovet av att bygga ytterligare 1 000 skolor på bara 10 år. Sedan dess har ett antal arkitekter, byggherrar och entreprenörer lobbat och arbetat med lokala myndigheter för att tillgodose efterfrågan på både nya och renoverade skolor, genom att bidra med idéer, kompetens och kunskap.
Vi är nu halvvägs genom dessa tio år, så det är passande, särskilt mot bakgrund av Covids framfart, att ta en titt på de senaste trenderna inom skoldesign utifrån ett svenskt perspektiv, och sammanfatta tre gemensamma nämnare.
Växter behöver dagsljus för att utvecklas och blomstra, och det gör även barn – något som arkitekter som Le Corbusier och Alvar Aalto kände instinktivt under 1900-talet, men som nu stöds av forskningsstudier som har visat att inlärningen går snabbare när barn har gott om dagsljus.
Ett exempel i Sverige är Stigtomtaskolan i Nyköping av Carlstedt Arkitekter, som är som en dikt om det naturliga dagsljusets skönhet. Atmosfären är en sval och lugn tack vare de många lanterninerna i kombination med smarta förvaringslösningar och naturmaterial. Det vertikala mönstret på de massiva träpanelerna i ask spelar igenom hela interiören och ger en känsla av rytm och transparens när ljuset genomströmmar rummet.
En tvärvetenskaplig studie vid universitetet i Bremen är en av många som visar sambandet mellan god akustik och välbefinnande i alla miljöer. Detta gäller även skolor, där stressreaktionen hos både lärare och barn har kunnat spåras direkt till ljudnivåerna.
I en annan svensk studie kopplades röstproblem till lärarnas bristande välbefinnande. Man har funnit ett direkt samband mellan dålig akustik och röstproblem, och sådana studier har visat att om man förbättrar akustiken i klassrummen utsätts lärarnas röster för mycket mindre påfrestningar, blodtrycket sänks och barnen reagerar mer positivt på inlärningen.
En ny skola i Sverige där akustik är en av de viktigaste frågorna är Hägerneholmsskolan av Arcona Arkitekter. Arkitekterna utformade en trygg miljö ”där barnen känner ett lugn och lust att lära” och avstod från ”vanliga korridorer” och hörn, och prioriterade akustiken för att ge alla elever möjlighet att koncentrera sig.
Man har tagit hänsyn till välbefinnandet i varje detalj: från de akustiska panelerna i ekfaner till lampknapparnas färg och utseende, och system som anpassar värme och ventilation till elevernas närvaro. Den akustiska koreografin blir en del av en total multisensorisk upplevelse.
Trä är ett material som står i centrum för den svenska kulturen och för debatten om hållbarhet och välbefinnande i hela världen, och det har en framträdande plats i nya svenska skolor. Materialet ger en taktil skönhet, lätthet och värme, och det har vetenskapligt visat sig främja lugn, stimulera arbete och underlätta kommunikation och samarbete i utbildningsmiljön.
Användningen av trä i skolor är helt logisk; materialets organiska egenskaper förbättrar upplevelsen för både lärare och barn, och det är kanske det mest välkända av de naturliga byggnadsmaterialen.
I de projekt som presenteras ovan har trä använts genomgående, och även i renoveringsprojekt har träet spelat en ny roll. Ett exempel är Näsbyparksskolan i Täby där Gustafspaneler i vitpigmenterad ask nu klär atriet och skapar ett dynamiskt utrymme för möten och sammankomster.
När man tittar på dessa trender är en sak klar: när avancerad teknik som bygger på vetenskaplig forskning kombineras med naturliga material och dagsljus förbättras både barnens och lärarnas hälsa och välbefinnande.