Våra senaste nyheter
Här kan du hitta inspiration till ditt nästa projekt. Bläddra bland våra många referensprojekt runt om i världen.
Vi samtalar med den legendariske akustikern, Jan-Inge Gustafsson, om konserthallar, samarbeten med arkitekter och den kreativa processen.
Ingenjörernas förlust blev akustikernas vinst, förklarar Jan-Inge Gustafsson, med hänvisning till sitt byte av studier på universitetet. “Jag förstod ganska snabbt att ingenjörsyrket inte var något för mig. Jag hade spelat klarinett sedan jag var sju år och jag var även väldigt tekniskt lagd. Tack vare mitt musikintresse var steget in i akustikens värld inte speciellt långt, utan det hade jag inte haft den här karriären.”
Han berättar att en akustiker arbetar med många olika aspekter av att optimera ljudet för olika utrymmen. Det kan handla om att eliminera oljudet från ett ventilationssystem på en restaurang som resulterar i att middagsgästerna kan föra en konversation, till att en teaterpublik kan höra teateraktörerna på scenen. Jan-Inge har specialiserat sig på akustiken i konserthallar. Projekt som Jan-Inge har arbetat med tillsammans med Gustafs inkluderar Malmö Live och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
För att gå in på detaljer när det kommer till att utveckla en optimerad akustik, förklarar han att vissa konserthallar, till exempel en musikscen för rockkonserter, måste anpassas till förstärkt musik medan andra scener är till för icke-förstärkt orkestrerad musik.
“Många har ett varierat användningsområde vilket betyder att mycket av mitt jobb handlar om att balansera de akustiska kraven, det är där min långa erfarenhet kommer in,” förklarar han.
Jan-Inges mål med konserthallar är att tillfredsställa alla musikälskare, hela tiden. Majoriteten av besökarna kommer inte att märka de små skillnaderna i ljudkvaliteten, säger han och tillägger, “det kommer alltid att finnas någon som kan urskilja och kritisera det intrikata i en konserthalls akustik. Och naturligtvis märker musikerna och dirigenterna!” Alla de timmar han har lagt ner på klarinett- och saxofonspelandet har hjälpt honom att tänka mer som en musiker, säger han.
Konserthallen är trots allt deras arbetsplats och måste därför vara en plats som de känner sig bekväma med för att kunna skapa. En konserthalls rykte är helt beroende av akustiken, en avgörande faktor för att locka de bästa artisterna och få en nöjd publik.
När det kommer till samarbeten förklarar han, “helst blir jag involverad så snart som arkitektens penna möter papperet. Konserthus måste formas inifrån och ut. Detta är så oerhört viktigt för arkitekter att förstå det .” Geometrin spelar även en viktig roll när det kommer till att optimera akustiken. “Konserthallens bredd kommer att påverka hur lång tid det tar för ljudet att reflektera mellan väggarna. Vi måste även se över de naturliga reflektionerna från sidorna, för att säkerställa att ljudet når publiken från alla håll. I det fallet kan arkitekten och akustikern börja diskutera olika element, som sidobalkonger, som kan hjälpa till att sprida och reflektera ljudvågorna.
Tillsammans med det framstående arkitektkontoret, Wingårdhs Arkitektkontor, har Jan-Inge och hans team på Norconsult involveras i ett tidigt skede vid inlämningsproceduren till olika tävlingar. “I ett bra samarbete utlöses idéer av varandra, vilket alltid är spännande. Det är även då vi utvecklar vår expertis, när vi blir inspirerade och hittar nya lösningar och ser saker ur ett annat perspektiv.” Han säger att han tycker om utmaningen när han får lite motstånd. “Jag ger arkitekten reglerna att spela efter och de bollar tillbaka ett designproblem!”
Både den visuella och akustiska upplevelsen går hand i hand, men han medger samtidigt:
“artisten är kanske lite viktigare för mig. I slutändan utför de det kreativa arbetet. Samspelet mellan artisterna och publiken är också väldigt viktig!”
När vi går lite djupare in på de projekt som Jan-Inge har arbetat med berättar han om Malmö Live, som färdigställdes 2015 och är ansedd av många som en av Sveriges främsta musikscener. “Vi hade ett nära samarbete med arkitekterna Schmidt Hammer Lassen (SHL), och kom fram till flera lösningar”. En av lösningarna var de Mondrianska element som utgörs av boxar som har hittat sin inspiration från konstnären Piet Mondrians verk. Jan-Inge räknade ut de exakta dimensionerna för att optimera konersthallens mångfald, från lokala artister till internationella stjärnor. “Här påverkade jag även beslutat om träbeklädnaden – jag kände att det ursprungliga materialvalet hade blivit för mörkt för artisterna. Till slut föll valet på en vacker och naturlig ek-yta [från Gustafs].”
Kungliga musikhögskolan i Stockholm, som invigdes av Kung Karl Gustav XVI i början av 2017, bestod av flera olika utmaningar. “Den stora hallen var ett litet utrymme som skulle rymma en större orkester.” För att ta itu med den utmaningen samarbetade Jan-Inge i ett tidigt skede med AIX Arkitekter, redan i inlämningsfasen för tävlingen, genom att ta fram en design där takhöjden höjdes för att öka den fysiska volymen i hallen.
Samtidigt ritades akustiska element in i undertaket för skapa rätt balans för olika typer av föreställningar. Till skillnad från Malmö Live fanns det inga balkonger som kunde hjälpa till att sprida ljudet. “Vi blev därför tvungna att skapa ytterligare element som skulle bryta upp ljudvågorna vid konsertsalens väggar, förklarar han och tillägger, “vi hade ett bra samarbete med AIXs ansvarige arkitekt, Annika Askerblom. Hon förstod min tankegång och vi kunde bolla idéer med varandra.”
För att sammanfatta vikten av samarbete, tillägger han slutligen, “det är i arbetsrelationer som dessa som kreativitet och innovation verkligen utvecklas.”