{"id":16371,"date":"2020-11-23T08:17:00","date_gmt":"2020-11-23T08:17:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gustafs.com\/?post_type=stories&p=16371"},"modified":"2023-02-28T08:12:46","modified_gmt":"2023-02-28T08:12:46","slug":"besegra-stress-med-trainteriorer","status":"publish","type":"stories","link":"https:\/\/gustafs.com\/sv\/stories\/besegra-stress-med-trainteriorer\/","title":{"rendered":"Besegra stress med tr\u00e4interi\u00f6rer"},"content":{"rendered":"\r\n
\r\n
\r\n\t\r\n
\r\n
\r\n\r\n
<\/div>\r\n
<\/div>\r\n \r\n \r\n
\r\n
\r\n

Besegra stress med tr\u00e4interi\u00f6rer<\/h1>\n <\/div>\r\n <\/div>\r\n \r\n <\/div>\r\n <\/div>\r\n
<\/div><\/div>\r\n <\/div>\r\n<\/section>\r\n\n\n\n

Vi utforskar kopplingen mellan mentalt v\u00e4lbefinnande och v\u00e5r fysiska milj\u00f6<\/h2>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e4r k\u00e4nsliga varelser som \u00e4r mottagliga f\u00f6r stress fr\u00e5n olika aspekter i v\u00e5r vardag, d\u00e4r de byggda milj\u00f6erna vi vistas i har en stor p\u00e5verkan p\u00e5 hur vi bearbetar potentiellt stressande situationer. Frank Lloyd Wright sa en g\u00e5ng; \u201dStudera naturen, \u00e4lska naturen, h\u00e5ll dig n\u00e4ra naturen. Den kommer aldrig att svika dig.\u201d Studier visar att naturen inte bara \u00e4r den ultimata inspirationsk\u00e4llan f\u00f6r byggnadsritningar, utan \u00e4ven genom att befinna sig n\u00e4ra naturen, i byggnader med tr\u00e4interi\u00f6rer, kan man skapa ett lugn och hj\u00e4lpa oss att reglera v\u00e5ra k\u00e4nslor. Naturen sviker dig aldrig.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n
\n
\n \"\"\n\n <\/div>\n
\n <\/div> \n <\/div>\n \n
\n
\n
OREGON PINE PANELER<\/div>\n
\n

En \u00f6verlevnadsmekanism<\/h3>\n

Det \u00e4r en k\u00e4nsla som vi alla kan k\u00e4nna igen, till och med den minsta antydan till det, men vad \u00e4r egentligen stress?<\/em><\/p>\n

Stress \u00e4r en fysiologisk reaktion som utl\u00f6ses av hormoner, d\u00e4r nervsystemet s\u00e4ger \u00e5t oss att sl\u00e5ss eller fly. Det \u00e4r den ultimata \u00f6verlevnads-
\nmekanismen som aktiveras n\u00e4r vi konfronteras med n\u00e5got skr\u00e4mmande eller livshotande. F\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der, och djuren i naturen, var detta en mekanism som blev skillnaden mellan liv och d\u00f6d. Idag utg\u00f6rs samma reaktion, mer sannolikt, av irriterande vardagsproblem som trafikk\u00f6er eller buffrande internetanslutningar.<\/p>\n

N\u00e4r vi upplever ett hot, antingen fr\u00e5n utsidan eller en genom en internaliserad oro, f\u00e5r p\u00e5slaget av adrenalin v\u00e5rt hj\u00e4rta att pumpa snabbare. V\u00e5ra lungor p\u00e5skyndar andningen och i magen saktas matsm\u00e4ltningen. P\u00e5 kort sikt kan det h\u00e4r tr\u00e5dbundna svaret vara f\u00f6rdelaktigt \u2013 det hj\u00e4lper oss att f\u00e5 saker gjorda. Men l\u00e5nga perioder av stress har skadliga effekter p\u00e5 v\u00e5rt sinne och p\u00e5 v\u00e5r kropp.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n \n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Stress och v\u00e5r fysiska milj\u00f6<\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

N\u00e5gra av de tidigaste studierna av stress sammanf\u00f6ll med f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, med hj\u00e4lp av analysen av blod fr\u00e5n soldater som led av det vi idag h\u00e4nvisar till PTSD. F\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r hur stress \u00e4r samman-
kopplat med upplevelsen av mer vardagliga, fysiska milj\u00f6er \u00e4r ett modernare fenomen.<\/p>\n\n\n\n

\u201dNeuroarkitektur\u201d \u00e4r ett relativt nytt forskningsomr\u00e5de \u00f6ver hur v\u00e5ra hj\u00e4rnor reagerar p\u00e5 milj\u00f6er. V\u00e5rt hum\u00f6r och beteende kan f\u00f6r\u00e4ndras direkt av v\u00e5r milj\u00f6, b\u00e5de p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt.<\/em><\/a> \u00c4ven om det bara \u00e4r i sin linda, s\u00e5 unders\u00f6ker \u00e4mnet sk\u00e4rningspunkten mellan m\u00e4nsklig psykologi och design, f\u00f6r att hitta nya m\u00f6jligheter att skapa byggnader som kan maximera v\u00e4lbefinnandet och minska stress.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

N\u00e4r vi t\u00e4nker p\u00e5 fysiska milj\u00f6er som kan relateras till stress, s\u00e5 t\u00e4nker nog de flesta av oss p\u00e5 arbetsplatser. Det \u00e4r inte speciellt f\u00f6rv\u00e5nande. En studie som av Storbritannien-baserade v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisationen f\u00f6r mental h\u00e4lsa, MIND, visade att <\/strong>arbete \u00e4r den mest stressframkallade aspekten i v\u00e5ra liv.<\/a> <\/em>
I just Storbritannien gick, svindlande, 17,9 miljoner arbetsdagar f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av arbetsrelaterad stress, depression eller \u00e5ngest under 2019-2020, vilket svarar f\u00f6r 51% av alla arbetsrelaterade sjukdomsfall, och 55% av alla f\u00f6rlorade arbetsdagar p\u00e5 grund av oh\u00e4lsa. <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Men det \u00e4r inte bara kontorsmilj\u00f6er som kan dra nytta av de h\u00e4r insikterna och ett fokus p\u00e5 en v\u00e4lbefinnande design. Med tanke p\u00e5 att vi spenderar mer \u00e4n 90% av v\u00e5ra liv inomhus har varje byggnad potential att p\u00e5verka hur vi m\u00e5r (p\u00e5 gott och ont).<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Naturen som medicin<\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Naturens f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5rt v\u00e4lbefinnande f\u00e5ngades briljant i en studie fr\u00e5n 1984<\/a> <\/em>av Dr Roger Ulrich. Ulrich m\u00e4tte naturens inverkan p\u00e5 patienters tillfrisknanden efter operationer p\u00e5 ett sjukhus i Pennsylvania. Postoperativ \u00e5ngest var vanligtvis h\u00f6g och tillg\u00e5ngen till utomhus- och naturmilj\u00f6er mycket begr\u00e4nsad.

Ulrich j\u00e4mf\u00f6rde \u00e5terh\u00e4mtningsperioden f\u00f6r patienterna och utsikten de hade utanf\u00f6r sitt f\u00f6nster: antingen en tegelv\u00e4gg eller tr\u00e4dtoppar. Patienterna med tr\u00e4d-vyn hade en kortare postoperativ vistelse och mindre negativa svar p\u00e5 sjuksk\u00f6terskornas utv\u00e4rderingar. Studien var en av de f\u00f6rsta som f\u00f6reslog de terapeutiska f\u00f6rdelarna kopplat till naturen.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Nyare studier<\/em><\/a> har visat att anv\u00e4ndning av naturmaterial i klassrum, s\u00e4rskilt tr\u00e4, kan minska stress och hj\u00e4rtfrekvens hos studenter. Tr\u00e4ets lugnande p\u00e5verkan hj\u00e4lper barn och ungdomar att fokusera och slappna av och uppmuntra till deltagande i klassrummet. Genom att f\u00f6ra in naturliga element inomhus ger klassrum med en tr\u00e4interi\u00f6r en biofil upplevelse f\u00f6r eleverna \u2013 det utnyttjar m\u00e4nniskans medf\u00f6dda koppling till naturen.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Genom sin tr\u00e4konstruktion \u00e4r Wintringham Primary Academy<\/em><\/a>, f\u00e4rdigst\u00e4llt 2020 av dRMM, ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 integrationen av naturen i en utbildningsmilj\u00f6. \u201dSkolans design h\u00e4mtar inspiration fr\u00e5n skogsmulle-principer och undervisning i naturen, s\u00e4ger Philip Marsh, medgrundare till dRMM. \u201dKlassrum med dubbla aspekter bidrar till ett naturligt ljus, och ventilation, och f\u00f6r med sig naturen in i klassrummet. Det f\u00f6rbinder eleverna med en bredare upplevelse av deras omgivning, tillsammans med utomhuslektioner, lekplatser, tr\u00e4dg\u00e5rdar och kolonilotter.\u201d<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n
\n
\n
TR\u00c4 I SKOLANS INTERI\u00d6R<\/div>\n
\n

Naturliga materialval<\/h3>\n

De positiva, psykologiska egenskaperna hos tr\u00e4 har \u00e4ven uppm\u00e4rksammats i v\u00e5rdhem, med en \u00f6kad interaktion mellan de boende och en \u00f6kad medvetenhet om deras omgivningar. I en rapport fr\u00e5n Lunds universitet fr\u00e5n 2013<\/a>, konstateras det att tr\u00e4 \u00e4ven kan framkalla en k\u00e4nslom\u00e4ssig respons hos \u00e4ldre. Materialet generar en komfort, tillfredsst\u00e4llelse och hemk\u00e4nsla.<\/p>\n

I ett projekt<\/a> av Wood2New fr\u00e5n 2017 utforskades den m\u00e4nskliga uppfattningen och de psykologiska aspekterna av tr\u00e4interi\u00f6rer. Studien visade att tr\u00e4ets luftrening, fuktbalans och hygrotermiska kapacitet, tillsammans med dess akustiska egenskaper, \u00e4r starkt kopplade till anv\u00e4ndarens v\u00e4lbefinnande. Det intressanta \u00e4r att sj\u00e4lva uppfattningen av tr\u00e4 som ett ekologiskt\u00a0 material, j\u00e4mf\u00f6rt med plast och metaller, ocks\u00e5 bidrog till k\u00e4nslan av att en tr\u00e4interi\u00f6r f\u00f6rh\u00f6jer ens v\u00e4lbefinnande.<\/p>\n

1956 skrev den ungersk-kanadensiska forskaren och f\u00f6rfattaren Hans Seyle: \u201dStress reflekteras i huvudsak av graden slitage som livet har orsakat oss\u201d. Livet \u2013 som vi till st\u00f6rsta del tillbringar inomhus \u2013 \u00e4r och kommer alltid att vara fyllt med stressiga situationer. N\u00e4r vi utformar inomhusmilj\u00f6er b\u00f6r det vara en prioritet att mildra anv\u00e4ndarnas stress och n\u00e4r det g\u00e4ller material \u00e4r tr\u00e4 kanske den b\u00e4sta medicinen f\u00f6r livets slitage.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n \n

\n
\n \"\"\n\n <\/div>\n
\n <\/div> \n <\/div>\n \n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n
Sign-up for future Stories<\/h5>\n\n\n\nSIGN-UP<\/a>\n\n
\n
Stories Subscription<\/h5>\n \n \n\n