{"id":16238,"date":"2020-11-20T12:22:00","date_gmt":"2020-11-20T12:22:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gustafs.com\/?post_type=stories&p=16238"},"modified":"2023-02-27T14:42:37","modified_gmt":"2023-02-27T14:42:37","slug":"slojd-nasta-skandinaviska-export","status":"publish","type":"stories","link":"https:\/\/gustafs.com\/sv\/stories\/slojd-nasta-skandinaviska-export\/","title":{"rendered":"Sl\u00f6jd – n\u00e4sta skandinaviska export?"},"content":{"rendered":"\r\n
\r\n
\r\n\t\r\n
\r\n
\r\n\r\n
<\/div>\r\n
<\/div>\r\n \r\n \r\n
\r\n
\r\n

Sl\u00f6jd – n\u00e4sta skandinaviska export?<\/h1>\n <\/div>\r\n <\/div>\r\n \r\n <\/div>\r\n <\/div>\r\n
<\/div><\/div>\r\n <\/div>\r\n<\/section>\r\n\n\n\n

Kreativt skapande fr\u00e5n tidig \u00e5lder, ett unikt koncept fr\u00e5n Skandinavien<\/h2>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst kom hygge sen kom fika. Nyfikenheten kring den skandinaviska kulturen, med dess termer och sociala koncept, har genererat i en uppsj\u00f6 av exporterade ord som anv\u00e4nds runt om i v\u00e4rlden. Nu f\u00f6resl\u00e5r vi ett ytterligare till\u00e4gg till listan – sl\u00f6jd. Skol\u00e4mnet som vi tar f\u00f6r givet, som ger upphov till ett tidigt m\u00f6te med naturliga material, design, milj\u00f6fr\u00e5gor och som utvecklar v\u00e5ra mjuka v\u00e4rden.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n
\n
\n \"\"\n\n <\/div>\n
\n <\/div> \n <\/div>\n \n
\n
\n
TR\u00c4BEARBETNING<\/div>\n
\n

Med i listan p\u00e5 2016 \u00e5rs \u201cWord of the Year\u201d, och som gav upphov till en global trend<\/a>, fanns det danska ordet hygge. Ordet handlar om \u201cmysighet\u201d och betonar de enkla sakerna i vardagen.
\nFr\u00e5n Sverige kom konceptet fika – rutinm\u00e4ssiga kafferaster, f\u00f6rst p\u00e5 kontoret, numera praktiskt taget \u00f6ver videosamtal. Ordet lagom \u00e4r ett annat, svenskt uttryck som str\u00e4var efter m\u00e5tta. Runt om i v\u00e4rlden har samh\u00e4llen anammat detta skandinaviska lexikon f\u00f6r att f\u00e5 en fristad fr\u00e5n v\u00e5ra allt mer snabba livsstilar.<\/p>\n

Ett \u00e4ldre exportord fr\u00e5n Sverige \u00e4r ombudsman, som betyder opartisk representant. I det ordet finns mycket av essensen i v\u00e5r svenska kultur: j\u00e4mlikheten. Att skryta \u00e4r n\u00e5got v\u00e4ldigt osvenskt och det l\u00e4r vi v\u00e5ra barn i tidig \u00e5lder. Stor vikt l\u00e4ggs ist\u00e4llet p\u00e5 mjuka v\u00e4rden – personliga egenskaper, attityder och social kompetens. Det finns en \u00f6vertygelse att om man f\u00f6rbereder v\u00e5ra elever med dessa v\u00e4rden, blir man en vuxen m\u00e4nniska som klarar sig i samh\u00e4llet, b\u00e5de p\u00e5 ett personligt och professionellt plan: \u201ch\u00e5rda v\u00e4rden ger dig jobbet, mjuka v\u00e4rden kommer att beh\u00e5lla det.\u201d<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n \n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\n
\n
\n

Pedagogiskt handarbete f\u00f6r utvecklingen av en rad f\u00e4rdigheter<\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

L\u00e5t oss ta en titt p\u00e5 det svenska konceptet sl\u00f6jd. Sl\u00f6jd \u00e4r ett skol\u00e4mne som undervisas under alla v\u00e5ra \u00e5r i grundskolan. P\u00e5 samma s\u00e4tt som syftet med idrottslektioner inte \u00e4r att skapa framtida olympier \u00e4r inte heller sl\u00f6jdens prim\u00e4ra syfte att skapa framtida hantverkare. Fokus f\u00f6r sl\u00f6jd \u00e4r inte p\u00e5 kvaliteten p\u00e5 arbetet utan p\u00e5 de kvaliteter dess praktik utvecklar hos arbetaren.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Sl\u00f6jdens historia g\u00e5r tillbaka till det sena 1800-talet, d\u00e5 det introducerades i Finland, och som sedan vidareutvecklades av svensken Otto Salomon. Salomon inspirerades av den tyske pedagogen, Fredrich Froebel, som introducerade dagis och som var f\u00f6respr\u00e5kare av tr\u00e4arbete som en aktivitet f\u00f6r barn som uppmuntrar dem att leka, utforska och uttrycka sin fantasi<\/a>. 1875 startade Salomon en hantverksskola i n\u00e4rheten av G\u00f6teborg d\u00e4r han utbildade l\u00e4rare i de praktiska f\u00e4rdigheterna f\u00f6r att l\u00e4ra ut sl\u00f6jd samt de teorier som l\u00e5g bakom det. Med Salomons egna ord<\/a> \u00e4r m\u00e5let med sl\u00f6jd:<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

\u2018Den formella (kraftutvecklande) bildning sl\u00f6jdundervisningen \u00e5syftar \u00e4r: att inplanta h\u00e5g f\u00f6r k\u00e4rlek till arbete i allm\u00e4nhet; att bibringa aktning f\u00f6r det gr\u00f6fre \u00e4rliga kroppsarbetet; att utveckla sjelfverksamheten; att uppfostra till ordning, noggrannhet, renlighet och snygghet; att v\u00e4nja vid uppm\u00e4rksamhet, flit och ih\u00e4rdighet; att verka kraftutvecklande i fysiskt h\u00e4nseende; att \u00f6fva \u00f6gat och formsinnet.\u2019<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Salomon ans\u00e5g att barn i f\u00f6rskolan borde<\/a> kunna bed\u00f6ma ett objekts sanna estetik utan att distraheras av dekorationer:
\u00c4r objektet v\u00e4l utformat? \u00c4r den v\u00e4lproportionerad? Uppfyller det sitt syfte?<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\"sanding<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"Cutting<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Fr\u00e4mja en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r form, funktion och materialitet<\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n

Som alla designers vet g\u00e5r funktion och design hand i hand genom att f\u00f6rst\u00e5 materialets natur, och detta ing\u00e5r i sl\u00f6jdens l\u00e4roplan. Milj\u00f6medvetenhet, cirkul\u00e4r ekonomi, h\u00e5llbarhet och minskande av avfall – viktiga l\u00e4rdomar f\u00f6r oss alla, oavsett om vi arbetar i designbranschen eller inte – i det introduceras alla genom sl\u00f6jdens utbildning. Till detta adderas \u00e4ven interpersonella f\u00e4rdigheter som t\u00e5lamod, probleml\u00f6sning, kommunikation och stolthet \u00f6ver utf\u00f6randet, vilket tydligt visar att sl\u00f6jd \u00e4r en plattform f\u00f6r sj\u00e4lvuttryck och utveckling.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Pestalozzi<\/a>, fadern till den moderna utbildningen, f\u00f6reslog att utbildning skulle kombinera ”huvud”, ”hj\u00e4rta” och ”h\u00e4nder”.
J\u00f6gge Sundqvist, en svensk sl\u00f6jdare och tr\u00e4sl\u00f6jdskonstn\u00e4r skriver: \u201dSl\u00f6jd p\u00e5verkar oss genom att tillfredsst\u00e4lla kroppen och i sin tur sj\u00e4len. Det finns ett slags praktiskt betraktande d\u00e4r det finns tid att t\u00e4nka – ett visst fokuserat lugn, som \u00e4r ett motgift mot dagens mediecentrerade samh\u00e4lle.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Denna tidiga uppskattning f\u00f6r harmoni mellan form, funktion och material \u00e5terspeglas i skandinavisk design.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Kombinationen av en sen industrialisering i de nordiska l\u00e4nderna, de m\u00f6rka och kalla dagarna samt den rikliga tillg\u00e5ngen p\u00e5 tr\u00e4 gjorde att kv\u00e4llarna tillbringades inomhus i v\u00e4rmen. D\u00e4r utformades anv\u00e4ndbara verktyg och praktisk hush\u00e5llsutrustning.
Skandinavisk design – enkel, diskret, v\u00e4lgjord – det var en organisk produkt utformad av den skandinaviska livsstilen.<\/p>\n\n\n\n

Den finska arkitekten Alvar Aalto sa en g\u00e5ng att tr\u00e4 \u00e4r det mest m\u00e4nskliga av alla material, och genom att b\u00f6rja arbeta med materialet fr\u00e5n en tidig \u00e5lder i skolan, d\u00e5 vi b\u00f6rjar l\u00e4ra oss att utforma v\u00e5r v\u00e4rld, planteras fr\u00f6n f\u00f6r en framtida karri\u00e4r inom design, teknik eller arkitektur.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n
\n
\n
PERFORERINGS-MASKIN<\/div>\n
\n

Inspirerande karri\u00e4rer inom design<\/h3>\n

Den norska designtrion, Studio Sl\u00f8yd<\/a>, konstaterar att deras designmetodik baseras p\u00e5 utbildnings\u00e4mnet, och m\u00e5nga andra designers kan h\u00e4rleda sitt val av karri\u00e4r tillbaka till material-utforskningen som barn. Den Londonbaserade svenska inredningsarkitekten, Staffan Tollgard, fr\u00e5n Tollgard Design Group<\/a>, s\u00e4ger:<\/p>\n

\u201cF\u00f6r mig var sl\u00f6jd det f\u00f6rsta \u00e4mnet som jag fastnade i. Praktiskt arbete med tr\u00e4 och design, p\u00e5 n\u00e5got som inte bara var teoretiskt. Att arbeta med h\u00e4nderna – skulptera och skapa – \u00e4r en s\u00e5n fantastisk f\u00e4rdighet att l\u00e4ra sig och det ger \u00e4ven ett sj\u00e4lvf\u00f6rtroende f\u00f6r att tackla andra praktiska saker i livet.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Tollgard minns \u00e4ven ett visst objekt som han skapade under sina f\u00f6rsta sl\u00f6jdlektioner: \u201cN\u00e4r jag var 12 limmade jag ihop \u00e5tta stora tr\u00e4block och tillbringade st\u00f6rre delen av en period till att svarva det stora blocket, varje lektion, tills jag hade en vacker sk\u00e5l. S\u00e5 vitt jag vet har min mamma fortfarande kvar den. Jag vet med s\u00e4kerhet att det var de tidiga sl\u00f6jdlektionerna p\u00e5 80-talet som skapade mitt behov av ett kreativt arbete.\u201d<\/p>\n

ArchDaily f\u00f6rutsp\u00e5r att anv\u00e4ndningen av \u00e5tervunnet och exponerat tr\u00e4 kommer att bli en inredningstrend som kommer forma n\u00e4sta decennium<\/a>. Kanske \u00e4r det dags att l\u00e4gga undan v\u00e5ra hygge-filtar f\u00f6r att ist\u00e4llet introducera sl\u00f6jdlektioner i skolor v\u00e4rlden \u00f6ver, och inspirera en generation av kommande designers.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n \n

\n
\n \"\"\n\n <\/div>\n
\n <\/div> \n <\/div>\n \n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n
Sign-up for future Stories<\/h5>\n\n\n\nSIGN-UP<\/a>\n\n
\n
Stories Subscription<\/h5>\n \n \n\n