{"id":14765,"date":"2022-03-29T10:00:00","date_gmt":"2022-03-29T10:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gustafs.com\/?post_type=stories&p=14765"},"modified":"2022-11-29T10:51:28","modified_gmt":"2022-11-29T10:51:28","slug":"biophilisk-design","status":"publish","type":"stories","link":"https:\/\/gustafs.com\/sv\/stories\/biophilisk-design\/","title":{"rendered":"Biophilisk design"},"content":{"rendered":"\r\n
\r\n
\r\n\t\r\n
\r\n
\r\n\r\n
<\/div>\r\n
<\/div>\r\n \r\n \r\n
\r\n
\r\n

Naturen som inspirationsk\u00e4lla<\/h1>\n <\/div>\r\n <\/div>\r\n \r\n <\/div>\r\n <\/div>\r\n
<\/div><\/div>\r\n <\/div>\r\n<\/section>\r\n\n\n\n

Vi utforskar biofili inom arkitektur och design.<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n
\n
\n \"\"\n\n <\/div>\n
\n <\/div> \n <\/div>\n \n
\n
\n
NATURN\u00c4RA<\/div>\n
\n

Fr\u00e5n antik civilisation till samtida byggnader; naturen har visat sig vara en st\u00e4ndig inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r arkitekter och designers genom \u00e5rhundradena. Vi tar en titt p\u00e5 biofilisk design och de f\u00f6rdelar det kan ge.<\/p>\n

M\u00e4nniskors \u00f6nskan att vara n\u00e4ra naturen har alltid funnits d\u00e4r. Fr\u00e5n Babylons mytomspunna, h\u00e4ngande tr\u00e4dg\u00e5rdar till bonsaitr\u00e4d i japanska hem, och naturligtvis i skandinaviska l\u00e4nder, har naturliga element som tr\u00e4 varit en sj\u00e4lvklar del av designprocessen.<\/p>\n

V\u00e4xande urbanisering<\/h3>\n

Men m\u00e4nniskans flytt till st\u00e4der fr\u00e5n mer agrara f\u00f6rh\u00e5llanden \u2013 \u00f6ver tv\u00e5 tredjedelar av befolkningen kommer att bo i stadsomr\u00e5den \u00e5r 2050 enligt FN \u2013 har inneburit att vi inte alltid kan g\u00e5 ut p\u00e5 n\u00e4rliggande f\u00e4lt f\u00f6r att f\u00e5 v\u00e5r dos av naturen. En rapport fr\u00e5n 2015 visar att, \u201dSamtida st\u00e4der har h\u00f6ga stressniv\u00e5er, psykiska h\u00e4lsoproblem, h\u00f6ga brottsniv\u00e5er och oh\u00e4lsa\u2026\u201d<\/p>\n

Enter biophilia<\/h3>\n

Det \u00e4r h\u00e4r biofilisk design kan hj\u00e4lpa. Termen biofili myntades faktiskt relativt nyligen av den tyskf\u00f6dde amerikanske psykoanalytikern Erich Fromm i The Anatomy of Human Destructiveness (1973). Han definierade det som \u201dden passionerade k\u00e4rleken till livet och till allt som \u00e4r levande.\u201d<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n \n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n
\n
\n
EXTERI\u00d6RT OCH INTERI\u00d6RT<\/div>\n
\n

En koppling till naturen i 1900-talsdesignen<\/h4>\n

Arkitekter fr\u00e5n 1900-talet som var aktiva f\u00f6re Fromm var dock angel\u00e4gna om att f\u00f6rbinda de boende n\u00e4rmare naturen. Man beh\u00f6ver bara titta p\u00e5 Le Corbusiers 1920-talskoncept Cit\u00e9 Radiant med dess id\u00e9 om att placera h\u00f6ga torn i en park, omgiven av gr\u00f6nska, eller Frank Lloyd Wrights.<\/p>\n

Fallingwater med sina of\u00f6rgl\u00f6mliga frib\u00e4rande terrasser ovanf\u00f6r ett vattenfall i Pennsylvania som exempel p\u00e5 biofila designprinciper i realiteten. Flera decennier senare har id\u00e9n om biofilisk design och element som till exempel gr\u00f6na tak blivit mer utbredd.<\/p>\n

Gr\u00f6na v\u00e4ggar<\/h4>\n

Andra element inkluderar gr\u00f6na v\u00e4ggar och fasader, och vertikala tr\u00e4dg\u00e5rdar. Uterum, balkonger och innerg\u00e5rdar ger en koppling till naturen, och planteringar beh\u00f6ver inte heller bara vara dekorativa: det finns en v\u00e4xande trend f\u00f6r stadsodling. Material som tr\u00e4 skapar \u00e4ven en k\u00e4nsla av v\u00e4rme och v\u00e4lbefinnande inomhus.<\/p>\n

F\u00f6rdelar med biofilisk design<\/h4>\n

\u201dDen naturrelaterade kopplingen hos vissa byggnader ger alla m\u00f6jliga f\u00f6rdelar f\u00f6r boende, arbete, l\u00e4rande, underh\u00e5llning och medicinska milj\u00f6er\u201d, s\u00e4ger en rapport fr\u00e5n 2021. Dessa str\u00e4cker sig fr\u00e5n f\u00f6rb\u00e4ttrad fysisk h\u00e4lsa och psykiskt v\u00e4lbefinnande, snabbare konvalescenstider i v\u00e5rdmilj\u00f6er och f\u00f6rb\u00e4ttrad kognitiv funktion och produktivitet p\u00e5 arbetsplatser.<\/p>\n

Harmoni mellan m\u00e4nniskor och planet<\/h4>\n

Biofilisk arkitektur kan ocks\u00e5 spela sin roll f\u00f6r att r\u00e4dda planeten; till exempel inneb\u00e4r vanligtvis naturliga material ett l\u00e4gre koldioxidavtryck. Framf\u00f6r allt kan biofilisk design bidra till att uppn\u00e5 en v\u00e4lbeh\u00f6vlig k\u00e4nsla av harmoni, inte bara mellan kropp och sj\u00e4l, utan \u00e4ven mellan byggnader och natur.<\/p>\n<\/div>\n